Denna artikel är författad av ledande experter från AFRY som delar med sig av sina insikter om ämnen som berör Scanfil, våra kunder och hela branschen.
AFRY har gjort en djupdykning i praxis kring industriella driftstopp, omställningar och avbrott (STO) i de nordiska länderna och funnit att praktiskt taget alla industrianläggningar kämpar med sina STO:er. De största utmaningarna vid STO:er är att hålla tidsplanen samt att undvika överskridanden av arbets- och budgetramar. Problemen orsakas nästan alltid av brister i planeringen.
En avstängning, omställning eller driftstopp (STO) – tre termer som betyder samma sak beroende på vilken bransch vi verkar inom – är en händelse där en industrianläggning eller vissa processenheter tas ur drift under en planerad period för att utföra underhåll, inspektion, regenerering eller modernisering. I den här artikeln använder vi termen avstängning för alla STO-händelser för att göra det enklare. Avstängningar är en viktig del av tillgångshanteringen i industrianläggningar, och misslyckanden vid en avstängning kan ha en betydande negativ inverkan på produktiviteten och vinsten om avstängningen inte uppfyller sina mål eller resulterar i en försenad uppstart. Eftersom kostnaden för en avstängning kan vara betydande bör industrianläggningar ägna mer uppmärksamhet åt planering och schemaläggning av avstängningar.
Ett årligt driftstopp är den viktigaste händelsen för en industrianläggning under året. Ett framgångsrikt genomfört driftstopp lägger grunden för anläggningens prestanda under det kommande året, och det är därför av yttersta vikt att målen för driftstoppet uppnås under genomförandet. På tillverkningsanläggningar kan nedstängningens längd också ha en betydande inverkan på anläggningens lönsamhet, och det är här som god planering, schemaläggning och efterlevnad av schemat har en direkt inverkan på intäkterna.
Bristande helhetsförståelse för hanteringen
av avstängningsprocesser AFRY har undersökt hur framgångsrika avstängningarna varit vid cirka tio industrianläggningar i Finland och Sverige, däribland stora massa- och pappersfabriker, stål- och metallverk, mineralbearbetningsanläggningar samt fristående energianläggningar. Ur ett affärs- och produktperspektiv var dessa anläggningar mycket olika, vilket gjorde det intressant att upptäcka så många gemensamma nämnare i deras avstängningsprocesser.
Av vår undersökning framgår det tydligt att driftstoppet allmänt betraktas som den enskilt viktigaste händelsen under året, men att det inte hanteras i enlighet med denna betydelse. Ett driftstopp består vanligtvis av en kombination av underhållsarbeten som inte kan utföras under den löpande driften eller i samband med genomförandet av investeringsprojekt. Denna komplexitet och ”unika karaktär” utgör utmaningar för industrianläggningarna under året när det inte finns någon formell process eller särskild organisation för att hantera hela driftstoppet, från initial målsättning via planering till genomförande och uppstart.
Vi har kunnat konstatera att de flesta företag hanterar det årliga driftstoppet genom fristående delprojekt, där enskilda projektledare ansvarar för planeringen av sina respektive delprojekt och avdelningarna ansvarar för samordningen mellan dessa delprojekt. Sammantaget konstaterades det att ansvaret antingen saknas, hamnar i glapp mellan personer och avdelningar, eller endast uppnås på en övergripande tidsnivå. Även om de flesta industrianläggningarna hade en kritisk väg inkluderad i sitt genomförandeplan för avstängningen, hade ingen av dem en heltäckande process och praxis för att hantera hela avstängningen. Vanligtvis delas avstängningen upp i olika etapper, vilket lämnar luckor mellan planering, kontroll eller samordning av schemaläggning, upphandling, genomförande, övervakning och uppstart. Anläggningarna hade svårt med övergången från en etapp till en annan samt med en helhetsförståelse av hela avstängningen.
De mest uppenbara bristerna
gällde• saknade eller otydligt formulerade krav,
• eftersatt planering,
• grova tidsplaner,
• saknade instruktioner,
• bristfällig övervakning,
• ineffektiv hantering av underleverantörer,
• samt bristande insyn i projektets framskridande.
De ovan nämnda faktorerna är dock alla centrala delar i en lyckad avstängning och ingår därför i en strukturerad avstängningsprocess.
Tre aspekter för att säkerställa en framgångsrik driftstopp-renovering-avbrott (STO)
Sammanfattningsvis är det uppenbart att det, med tanke på driftstoppets komplexitet och exceptionella karaktär, är en utmaning för industrianläggningarna att lyckas med detta. Även om det finns skillnader mellan anläggningarna är det uppenbart att de alla bör göra förändringar i hur de hanterar årets viktigaste händelse.
Utifrån vår studie har vi sammanställt tre aspekter som är avgörande för ett framgångsrikt driftstopp vid en industrianläggning:
• Anlägg ett helhetsperspektiv på driftstoppet, från tidig målsättning till efteranalys.
• Utarbeta och följ en plan som omfattar hela avstängningscykeln, och se till att alla aktiviteter utförs vid rätt tidpunkt, inklusive utarbetande av arbetslistor och korrigerande kvalitetsåtgärder som säkerställer tillgångarnas tillgänglighet för den kommande perioden.
• Öka uppmärksamheten på inköp, inklusive kravdefinition, leverantörsgranskning och påskyndande, vilket också kan användas för att stödja övervakningen under genomförandet.
Tänk dessutom på att se till att planeringsprocessen är fullständig och att dra lärdom av utvärderingen av tidigare försök, och använd dessa lärdomar för att förbättra hela avstängningsprocessen.
Juhana Litja
, vice vd för global digital omställning inom processindustrin på AFRY
Timo Lehtola
, avdelningschef på AFRY Finland Oy